Motorfordon kan dra åt helvete

Long story short: Jag ska inte ha bil

Min kära fru var ute med fyrhjulingen härom kvällen, ty hundskrällena behövde få motion. Efter cirka tio kilometer så fick hon soppatorsk, mitt på en snötäckt skogsväg. Det var inte mycket annat att göra än att ta hundarna och knalla hem. Dagen efter skulle vi stiga upp tidigt som fan, åka till macken och hämta bensin, och sedan starta samt köra hem fyrhjulingen. Då hade batterihelvetet laddat ur. Jaja, vi har ju startkablar i bilen, tänkte vi och påbörjade starthjälpen. Då dog batteriet i bilen.

Som tur är har vi grannar med oändligt tålamod, så vi fick snart hjälp. Nedför den lilla smala skogsvägen rullar Sandra i sin 1700-kilos SUV, och bakom henne kommer en äldre herre i grå pickup. Han stannar femtio meter bakom oss, och jag får snällt gå över och förklara att han lika gärna kan backa upp igen, då han inte kommer att kunna passera en fet SUV och en lång jävla kombi på en två meter bred väg. Vetefan varför han blev sur på mig (jo det vet jag), då det knappast är mitt fel att vägen inte direkt är byggd för långtradartrafik.

Hur som helst så ska Sandra kicka igång vår jävla bil, men det visar sig att batteriet inte bara är tomt, utan också slut. Slut som i trasigt, uttjänt, paj, kaputt. Vi lyckas dock knuffa undan både fyrhjuling och bil, och åker iväg för att köpa ett nytt batteri för pengar vi inte har. Jag kommer sent till jobbet, och min kära fru får bråka med bilen i ytterligare tre timmar innan det löser sig.

Det kommer ingen rolig slutkläm. Bara ett torrt konstaterande: jag ska inte äga bil. Detta var inte ens första gången i år som skiten brakar ihop. Förra månaden (på självaste julafton) klonkade det till i underredet så att motorlampan började lysa (hål i avgassystemet samt trasig tändspole) och i somras fixade vi både kylare och trasig dörr.

Vår förra bil sålde vi för 700 spänn efter att motorn skurit sig pga oljeläckage, och dessförinnan hade vi bytt hela avgassystemet för 2800 kr.

Så fort vi lyckas flytta från detta helvete till hus så skaffar jag cykel. Eller? Jag har inte tur med dem heller. Är inne på min femte sedan vi flyttade hit för fyra år sedan, och den har i skrivande stund inget framhjul.

Jaja. Det var iaf inte mitt fel att du läste så här långt.

Trancemannen

Såg min väns bror på Instagram. Tänkte jag skulle se vad han gör för musik nuförtin. Det var mycket trance på 00-talet. Han gör exakt samma idag. Vet inte om det är respekt för att han inte viker av från det han kan, eller är han feg som inte provat nytt på femton år? 1993 lät det inte som det gjorde 2003, men 2018 låter det fortfarande likadant som 2003. Möjligtvis har det blivit lättare och billigare att få det att låta bättre (ur en teknisk synpunkt) men att genren inte utvecklats alls är märkligt. Kanske är det så att jag inte kan tillräckligt mycket för att höra nyanserna (jämför Darkthrone med Mayhem – för en lekman låter de likadant) men nog fan har jag lyssnat på mycket trance i mitt liv.

Jag kanske borde börja lyssna igen?

Musik 2017

Det är väl lika bra att summera musikåret 2017 medelst en lista, utan rangordning.

  • Paradise Lost – Medusa
  • Ulver – The Assassination of Julius Cæsar
  • Hellripper – Coagulating Darkness
  • Dead Cross – s/t
  • Manet – Devour
  • Satyricon – Deep Calleth Upon Deep
  • Heavydeath – Sarcophagus in the Sky
  • Helheim – landawarijaR
  • Syn – Syn EP
  • Altarmang – Void
  • Phonothek – Red Moon
  • Urarv – Aurum
  • Phurpa – Gyer Ro
  • Immolation – Atonement

    De flesta finns på Bandcamp och/eller Spotify. Jag har gett facit, leta upp skiten får du göra själv.