Bäst 2021

Det var inte mycket som var bra med 2021. Snart är skiten över, och 2022 ser inte ut att bli mycket bättre. Men ett par saker var i alla fall objektivt sett bra, och här kommer listan.


Lucette Bourdin
Denna franska kvinnas musik upptäckte jag sent under året, och jag har inte slutat lyssna. Hon var främst bildkonstnär, men blev diagnosticerad med cancer under tidigt 2000-tal, och bestämde sig för att börja skriva ambientmusik. Hon hann med att släppa runt 25 skivor innan hon gick bort 2011. Alla är bra!

Metroid Dread
En storslagen återkomst av nästan allt som gör Metroid så jävla bra. Perfekt mix av det i ärlighetens namn ganska överskattade Metroid Fusion och de två bästa spelen, Super och Prime. Som vanligt är det det implicita, snarare än det explicita, som fascinerar mest, och de extremt tajta kontrollerna tillsammans med bandesignen gör detta till årets absolut bästa spel. Värt att köpa en Switch för.

Jag hade inte cancer
I januari kände jag en knöl på halsen. I juni hade jag fått tummen ur och bokat tid för undersökning. Efter diverse missöden och ombokningar (dagens tips: läs ALDRIG journalen på 1177 innan du pratat med läkaren!) så blev jag opererad den 25 oktober. Även om inga prover hade visat på att det skulle vara cancer, så ville man säkerställa detta genom operation. Provsvaren dröjde p.g.a. överbelastning i vården, men när de till sist kom, så var det som läkarna trodde: inte cancer. Tack till Arnar, Magnus och alla andra inblandade för god vård.

A Short Hike
Gulligt spel som kom ut 2019, men som jag av olika anledningar inte rörde i förrän 2021, och det var ju extremt dumt att vänta så länge. Ett på ytan ganska banalt spel om en fågelflicka som är på semester på sin mosters sommarkollo, och ska ta sig upp på ett berg för att få täckning på mobilen, blir snart en skräckfylld våldsorgie genom helvetets mörkaste… nä. Det handlar om att skaffa täckning på mobilen, och prata med sin mamma. På vägen finns det lite saker att samla, folk att prata med, natur att beundra, och klippor att kasta sig utför. Och det handlar om att lära sig flyga, bokstavligt och bildligt talat.

Alla böcker jag läst
Det blev ett par i år. Kanske får skriva ett inlägg om dem senare. Allt var bra, alla var olika, vissa tog lång tid, vissa läste jag ut på en halv dag. Även om jag givetvis inte läst ens hälften så mycket som jag ville, så var det ett bra år på det sättet ändå.

Mörk Borg
Hysteriskt överdriven grimdark med hipstrig hårdrocksestetik, som på något jävla sätt ändå lyckas med att kännas kargt och obehagligt. Jag är expert på att köpa rollspel jag aldrig kommer att spela, men för Mörk Borg kan jag tänka mig att göra ett undantag. Och de har dessutom släppt det ballaste tillbehöret någonsin. 349 spänn på SF-Bokhandeln.


Jag tror fan det här var allt. Det fanns givetvis andra bra saker också, men hur kul är det att läsa om känslan jag fick när jag satt i sängen med bläckskitiga händer och en anteckningsbok halv två på natten och hade en bra känsla? Nä just det.